I Qvam så hölls en intensiv och givande timme i frågan Teknologi, media och feminism. Den statistik som presenterades visade tydligt hur ojämnt fördelad makten är inom medievärlden i hela Norden.

Marie Edström tryckte på tre strategiskt viktiga frågor som vi behöver arbeta med för att öka jämställdheten i medievärlden:

• Säkerställ jämförbara könsuppdelad nationell statistik på medieområdet – både när det gäller organisation och innehåll.
• Ställ krav på stat, mediebransch och utbildningsväsende.
• Koppla ihop jämställdhet i medierna med medie- och kommunikationskunnighet.

I Danmark visar undersökningar att den kvinnliga representationen i medierna ser likadan ut som för 38 år sådan, vilket Irene tycker är sorgligt. En nyligen gjord undersökning visar att en tredjedel av alla unga tjejer har upplevt något slags nätbaserat hot. På kvinnodagen 8 mars var huvudnyheten i en av Danmarks nationell tidningar att det är män som är ojämnställda… Danmark har många utmaningar framför sig.

Isländska Thorlaug tryckte på att vi måste skaffa oss tillgång till data, använda sociala medier mycket mer och bruka vår yttrandefrihet! Vi kvinnor måste gå in och aktivt använda sociala media för att kunna skydda oss när vi är online. – Skaffa dig kunskap! RTFM (read the fucking manual), agera! Vi måste stärka kvinnors makt i sociala media – vi är en majoritet av brukarna. Men, se till att bära en ”digital burka” – skaffa dig kunskap så att du kan agera tryggt på nätet. Och – lämna inte din son ensam vid datorn redan vid 11-12 år… Sitt med, surfa runt, diskutera etiska frågor och jämlikhet.

Norska Madelene ifrågasatte hur man använder yttrandefriheten. Mycket av näthatet mot kvinnor försvaras genom det uttrycket – ”vi har yttrandefrihet!” – ja, men för vem och vilka, frågar Madelene. Något som handlar om hot ska inte finnas i en demokrati och näthatet begränsar flickors värld – är det demokratiskt? Madelene tryckte på behovet av att byta fokus från symptomen till orsakerna. Ojämlikheten startar i tidig ålder och måste motverkas genom ökade kunskaper. Unga flickor måste få verktyg och mod att försvara sig. På Island har man tagit detta på allvar – 17 av 30 gymnasier har en feministisk diskurs som en del av kursplanen.

Den ökade sociala ansvarsmedvetandet och dess påverkan på företags varumärken, bör användas i mesta möjliga mån. Det är kundmakt, och den är viktig. Det finns många exempel på missnöjda kunder som gått in på företags facebooksidor – deras klagomål har delats av tusentals och skapat en förändring. Använd den! Gå på penningpungen – det märks först.

Aktivism är väldigt viktig för att ändra normer och regler, aktivera mera!

80 procent af dem, der arbejder i tekstilindustrien på globalt plan, har ikke noget socialt sikkerhedsnet, og arbejder hårdt og længe til meget lave lønninger. I et seminar om kvinders arbejdsvilkår i tekstilindustrien taler repræsentanter fra fagforeninger og virksomheder om tekstilbranchens største udfordringer. Fortsätt läsa →

Klockan 18:00 avgår särskilda bussar från Hyllie till station Triangeln inför Folkets parad. Paraden börjar kl 18:30 vid station Triangelns norra uppgång (vid kyrkan) och går till Folkets park. Fortsätt läsa →

Det fortæller kvinderettighedsaktivisten Maria Hagbarg under Center Mod Racismes paneldiskussion. Har feminismen og antiracismen en fælles  dagsorden om at nå til tværpolitiske løsninger til begge problemstillinger i svensk politik? Fortsätt läsa →

När rasismen ökar, ökar även kvinnofientligheten, säger kvinnorättsaktivisten Maria Hagberg under Centrum mot rasisms panelsamtal Har feminism och antirasism en politisk färg? om hur partiöverskridande problem kan nå partiöverskridande lösningar i svensk politik. 

Vänsterpartiets feministiska- och utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca är tydlig med sin ståndpunkt att borgerlig politik främjar klassklyftor i det svenska samhället vilket i sin tur banar väg för antifeminism och rasism att frodas.

Dinamarca vänder sig till Liberala kvinnors ordförande Anna Steele och ifrågasätter hennes ståndpunkt i frågan, som feminist och antirasist. Steele skriver inte på Dinamarcas lägesbeskrivning och talar istället om hur alliansen genom skattereformer och utbildningsreformer snarare har gynnat de minst lyckligt lottade i Sverige och möjliggjort för kvinnor att starta företag. Steele leder samtalet in på sina erfarenheter av partiöverskridande antirasistiska kampanjer från hemkommunen Tyresö och understryker att antirasism är en fråga som måste drivas partiöverskridande för att få genomslag.

Dinamarca håller till viss del med men vänder på resonemanget;

– Det är viktigt att om att belysa att det finns politiska skillnader för att ge mindre utrymme för extrema partier

Hon, liksom resten av panellisterna, ser Sverigedemokraterna (SD) som ett rasistiskt parti med antifeministiska tendenser och anser att det är viktigt att markera mot SDs retorik.

Moderatorn lyfter frågan om huruvida SD är den stora rasistiska kraften i Sverige eller om det finns andra poler att bekämpa. Steele berättar om den rasism hon ser i vardagen och uppmanar alla att markera mot minsta rasistisk kommentar, en liten bäck i den strukturella rasismen.

Diskussionen kan sammanfattas med en stark önskan från Steeles håll om ett partiöverskridande antirasistiskt arbete och en misstro inför aktualiteten av ett sådant från Dinamarcas håll. Steele avslutar hoppfullt;

– Vi har olika infallsvinklar men vi tycker här i våra hjärtan samma sak, tror jag.