”Mitt Islam är allt annat än förtryckande”

Att vara vit syns inte i det finska samhället som Maryan Abdulkarim bor och verkar i. Hon är själv muslim och feminist, och får ofta frågan om varför hon tycker att det är viktigt att definiera sig utifrån hudfärg och religion. Hennes svar är enkelt: För att mitt Islam är allt annat än förtryckande, säger hon.

En vanlig kritik mot en feminism som utger sig för att vara och verka universellt är att den i stort har utgått enbart från ’vita’ kvinnors erfarenheter. Icke-vita feminister i USA utmanade den här utvecklingen redan på 1960- och 70-talen och numera pratar en ofta om intersektionalitet för att synliggöra relationer mellan exempelvis kön, etnicitet och klass. I ett panelsamtal om feminism och etniska minoriteter i Norden diskuterar politiker och representanter för civilsamhället framtidens feminism(er).

Zakia Khan är politiker i Feministiskt Initiativ. Hon arbetar också för Interfem, ett feministiskt anti-rasistiskt resurscenter. Hon berättar att Interfem har valt att bojkotta Nordiskt Forum på grund av att de uppfattade konferensen som alltför riktad till ”vita” kvinnor.

– Det är inte den feminism jag känner, menar hon.

Khan har länge saknat en bredare debatt om rasism inom den feministiska rörelsen, som hon upplever fortfarande alltför ofta utgår från vita kvinnors erfarenheter. Men det finns ljupunkter på området. Zakia Khan räknar upp en rad kvinnliga ledare inom Feministiskt Initiativ som har förändrat partiet i grunden genom att föra in sina erfarenheter till den politiska agendan, till exempel Soraya Post och Sissela Nordling Blanco. Att kämpa för feminism(er) över gränser är den stora framtidsutmaningen och paneldeltagarnas gemensamma och huvudsakliga målsättning.