Jämställdhet – en förutsättning för att kunna möta klimatutmaningen

Under sessionen Growing equal within the boundaries of the planet, diskuterades feministiska strategier för att möta klimatutmaningen. Kvinnor lever idag klimatsmartare än män och jämställdhet är en nyckel till en framtida hållbar livsmedelsproduktion.
Carolyn Hannan, professor på Lunds universitet inledde sessionen med att tala om hur feministiska strategier för att möta klimatutmaningen kan leda till hållbar samhällsutveckling. Hannan menade att de strategier för hållbar utveckling som fastslagits internationellt måste implementeras och menade att det är konkret agerande och resurser som saknas, inte strategier.

– Istället för att fokusera på kvinnor som offer måste vi implementera policys som ökar kvinnors delaktighet i beslutsprocesser, sade Hannan.

Efter det talade Gunhild Stordalen, grundare av GreeNudge och direktör för EAT Initiative, om kvinnors nyckelroll för en hälsosammare livsmedelskonsumtion. Stordalen lyfte att fler människor än någonsin dör av fetma och fetmarelaterade sjukdomar idag. Detta är enligt Stordalen relaterat till en livsmedelsproduktion med höga utsläpp såsom köttindustrin.

– Matproduktionen måste inom en snar framtid öka med hela 60 procent vilket göra att vi radikalt måste ändra våra matvanor. Det kommer inte bli möjligt utan kvinnors medverkan i framförallt utvecklingsländer, sade Stordalen.

Josefina Skerk, aktivist inom Greenpeace och medlem av det samiska parlamentet, lyfte urbefolkningars rättigheter och menade att urbefolkningar globalt har en viktig roll att spela vad gäller att driva fram en hållbar utveckling. Ett steg framåt i Sverige skulle enligt Skark vara att Sverige erkänner samernas rättigheter i enlighet med FN:s urfolksdeklaration.

– Samer är inte jordgubbar, vi vill inte bli preserverade, vi vill leda vår egen utveckling, sade Skerk.

Den sista talaren var Annika Carlsson-Kanyama, programdirektör för Forskningsprogrammet Klimatverktyg på FOI, som talade om att mäns konsumtion orsakar högre utsläpp än kvinnors. En förklaring till detta kan enligt Carlsson-Kanyama vara att män generellt tjänar mer än kvinnor men vissa skillnader kan inte förklaras enbart med skillnader i inkomst. Några exempel på detta är att män i högre grad äter mer kött än kvinnor samt att att singelmän även med låg inkomst kör mer bil än singelkvinnor.

Sessionen avslutades med en paneldiskussion där Carlsson-Kanyama argumenterade att kvinnor i högre grad är mer benägna än män att förändra sin livsstil och bli mer klimatsmarta. Carlsson-Kanyama lyfte även att både kvinnor och män i utvecklingsländer måste minska sin konsumtion för att utvecklingsländer ska kunna höja sin levnadsstandard. Detta motsades delvis av Hannan som argumenterade att konsumtionen i utvecklingsländer inte behöver öka i alltför stor grad om framförallt kvinnor i dessa länder får de verktyg de efterfrågar för att leva ett hållbart liv.