Feministiskt perspektiv på klimatdebatten
Miljarder människor saknar idag rent vatten, mat och avlopp. Stora utsläpp av växthusgaser driver på den globala uppvärmningen med stora miljöproblem som följd. Fattiga länder drabbas hårdast av miljökatastrofer och majoriteten av dessa är kvinnor. Ritt Bjerregaard, f.d. skolminister i Danmark och Heidi Hautala, minister för internationell utveckling i Finland, konstaterade att det är dags att applicera ett kvinnoperspektiv på klimatpolitiken.
-Kvinnan är de huvudsakliga offren för klimatförändringar i fattiga länder. Ta till exempel matproduktionen, den utförs nästan uteslutande av kvinnor. Oväntade väderförändringar som torka och naturkatastrofer slår därför tveklöst hårdast mot dem, menar Heidi Hautala.
En åskådare lägger till:
-I framtiden kommer det dessutom gå åt otroligt mycket mer resurser till att hålla saker och ting på en nivå som vi idag anser vara självklar. Kvinnors ställning i alla samhällen kommer försämras när tillväxten hotas, menar han.
Mer benägna att leva hållbart
Det har visat sig att kvinnor generellt är mer välvilligt inställda till en hållbar livsstil än män. Fler kvinnor väljer kollektiva transporter medan män har en större dragning till bilar. Kvinnliga bilister kör dessutom fordon med låg bensinförbrukning i större utsträckning än män. Kvinnor är också mer sannolika att äta vegetariskt.
-Men om vi börjar leva mer ekologiskt, går tillbaka till rötterna, börjar diska för hand, tvätta våra barns blöjor för återanvändning etc., hur påverkar då det könsrollerna? undrar moderator Johanne Mygind.
– En hållbar livsstil är tidskrävande, kan det inte innebära att vi tvingar tillbaka kvinnor till hushållen? frågar hon vidare.
– Kvinnor ska inte tillbaka till hemmet för att främja hållbar utveckling. Vi kan skapa en god livskvalitet med mindre energislöseri. Istället borde vi arbeta för att främja företag som kan skapa ekologiska innovationer och klimatsmartare lösningar till hushållen, svarar Heidi Hautala.
Ökat inflytande i klimatpolitiken
Det råder inga delade meningar i rummet om att kvinnor måste få mer att säga till om i klimatfrågorna. Ett behov som inte minst visat sig i könsfördelningen bland deltagarna vid de internationella klimatkonferenserna.
– Det är idag en väldigt låg representation av kvinnor på sådana möten. Målet är att kvinnor ska utgöra minst 40% av delegationerna till FN:s klimatmöte i Paris 2015, avslutar Ritt Bjerregaard.